milly & molly

Vi gör kort

2012-02-28T09:34:00.000+01:00

Nora och jag satt och klippte och klistrade. Ser vi ett genomgående tema på de bilder hon valt? Hundar som liknar Zam.

Kalasvecka

2012-02-25T09:23:00.000+01:00

Veckan har rusat förbi. Den gör det när man har roligt. Syster, Norakusiner och ett helt gäng till är uppe på besök, för de har sportlov. Det är museum, lekland, korvgrillning, maskerad och tårta och Nora har så roligt, så roligt. Lugna stunder med tända ljus? Det är för andra veckor, det.

Flytt och rea

2012-02-20T11:58:00.000+01:00

Det är så mycket på gång i företagandet och livet just nu. Butiken ska flytta i dubbel bemärkelse. Dels håller jag på att fixa med en ny butik som jag ska flytta över den nuvarande till (en ny plattform, så att säga) som kommer att underlätta för mina kunder (t ex med fler betalmöjligheter). Dels planerar vi att flytta själva och då flyttar förstås även kontor och lager (som nu är på vår andravåning). Spännande! Ännu vet vi inte exakt vart vi tar vägen och inte heller exakt när, men förhoppning är att det blir i maj, juni eller juli. För att slippa bära enormt många flyttkartonger med alla varor jag har i lager har jag bestämt mig för att rea ut flera kategorier inför flytten. Så nu kan ni passa på att fynda kvalitetsleksaker, pussel, spel, friluftsartiklar, bärselar och mycket annat. Titta in hos milly & molly. Och tipsa gärna vänner om rean.

Kanske hittar ni en lämplig födelsedagspresent här?

Smartaste kåsan 35 kronor (flera olika färger):

Liten apa/Herr Nilsson från Hansa Toy 139 kronor:

Litet grytset 39 kronor:

Underbar docka från Molin Roty 399 kronor:

Golvpussel 99 kronor:

Dags för ny workshop!

2012-02-20T11:43:00.000+01:00

vardag

2012-02-20T11:36:00.000+01:00

I vardagsrummet.

Just nu vår fina Zamzam på hyllan. Saknar, saknar.

Det känns lite som vår ute. Kallt och snö, förvisso, men snön smälter mot garaget till och solen värmer ansiktet litegrann, fåglarna sjunger utanför och en liten mus tittade nyss fram. Katten smyger runt i krokarna. Nu sitter en blåmes här utanför, äter och spanar efter den gula kissekatten.

Hos Kalle

2012-02-18T09:44:00.000+01:00

Kommer du och stör mig nu? Jag som låg och sov så gott. *Sträcker på sig och gäspar*

När du nu ändå är här har du kanske något gott att ge mig?

Ivar hälsar

2012-02-18T00:17:00.000+01:00

Hej, jag heter Ivar och jag siktar på att bli husets tjockaste marsvin. Oooops, det är jag visst redan. Men mat är så gott och när jag ätit upp mitt (jag äter snabbt) brukar jag stjäla Kalles mat. Det där med motion tycker jag är överkurs. Klia mig lite på ryggen i stället.

Kemikalier i leksaker

2012-02-16T12:44:00.002+01:00

Det här är ett kort litet inslag från nyheterna om kemikalier i leksaker. Jag tycker att alla bör se det. Det är inte ens fem minuter långt, så du hinner! Gör det nu :)

Tigerbarnet mitt

2012-02-10T00:19:00.000+01:00

Ti ti ti ti tiger

Smy smy smy smy smyger

Ti ti ti ti tiger smyger fram

Jag har en randig mamma med svans
Jag har en randig mamma med svans

Hon är farlig och stor
Med långa vassa klor

Men mot mig är hon mjuk och go

Och mot dig är hon mjuk och go.

De varmaste vantarna

2012-02-07T22:31:00.000+01:00

Det är mycket vantar nu. Det beror på att det är kallt och på att jag inte gillar att frysa. De här vantarna blev klara i förra veckan och visade sig vara de varmaste jag haft på bra många år. De är stickade i tjock merionull (= varma, tjocka och snabbstickade), jag ska skriva ner en beskrivning så snart jag hinner och dela med mig. En sådan där svinkall kväll förra veckan hade jag dem på mig. Termobyxor, tjock jacka, extra tröja, raggsockar och varma kängor, mössa, halsduk ... och jag frös överallt, utom om händerna. Vi var i pulkabacken och åkte hela familjen. Full fart nerför. Det blev en del väntande. Noras händer var som isbitar. Magnus var rätt kalla de också. Och mina var varma. Inte bara så att jag inte frös om dem, utan de var varma. Det här är mina nya favoritvantar!

Planerar en workshop

2012-02-06T22:40:00.001+01:00

Det är skönt att ha bil, det är mindre skönt att plötsligt inse att jag inte minns hur man klarar sig utan en. I morgon ska bilen in på lagning. I Upplands-Väsby ... Hur gör jag sen då? En lång promenad eller leta efter en buss och så ta sig med tåget hem. Ska jag hem till huset en vända först och sedan hämta Nora på förskolan? Ska jag hämta henne med buss? Det är lite väl kallt och blåsigt att gå hela vägen. Hur lång tid behöver jag på mig då? Jag kanske bara hinner hem och vända och i sådana fall är det väl dumt att alls åka hem däremellan. Och när får jag tillbaka bilen? Jag kan inte direkt cykla runt i snömodd och minusgrader med en supertung kamerautrustning. Ja, hjälp, det här känns, om något, som fåniga problem. Min make har aldrig bilen och han klarar sig rätt hyfsat ändå. Jag har blivit bortskämd.

Och ute är det kallt så jag tog tillfället i akt och tovade inför en workshop jag planerar. Frågan är bara när den ska hållas. Jag tänkte 18 februari, men det verkar krocka med syfestivalen. Kanske 11 mars.

Mina problem är väldigt djupgående, som ni ser ;-)

(Ja, jag har några verkliga problem också, men dem brukar jag inte skriva om.)

Att fotografera barn

2012-02-03T23:55:00.000+01:00

Vi var på ett museum för ett tag sedan. Jag hade faktiskt med mig kameran, tog några bilder i början och stoppade sedan undan den. Jag älskar att fotografera, men jag jobbar hårt på att leva mer i verkligheten än genom kameran, och jag måste säga att jag lyckas rätt bra. Magnus skulle säkert protestera och säga att jag har den jämt, men då vill jag bara tala om för er att han aldrig ägt en kamera i hela sitt liv så om jag så tog ett foto i veckan skulle det vara rätt mycket, med hans mått mätt ;-) När jag är på grejer med familjen har jag vanligen inte kameran med mig. Det är både en för- och en nackdel. Fördelen är att jag är mer närvarande i vad vi faktiskt gör; jag lever livet i stället för att dokumentera det. Nackdelen är att jag också missar just de fotografierna jag tror att jag skulle uppskatta att ha (i framtiden). För med en kamera, och i synnerhet en större sådan, blir man så tydligt bakom i stället för med. Man inte bara dokumenterar, utan genom kamerans blotta närvaro kan man också påverka vad som faktiskt sker och hur folk reagerar och agerar. Jag vill hellre leva i nuet (även om jag önskar att jag kunde klona mig en stund emellanåt och fotografera också). (Och en kompromiss vore en liten kamera som jag kan ha med mig i fickan och snabbt ta upp och sedan stoppa undan. En sådan har jag, fast den fungerar inte just nu.)

Men tillbaka till museet. Där var en mormor/farmor med sitt barnbarn, en tjej på kanske 8-9 år. De gick runt och provade alla roliga grejer för barn som man kunde klättra på, leka med etc. Men inte för att göra grejerna, inte för att uppleva eller lära, utan allt de gjorde var att posera/ta kort. Flickan såg likadan ut på alla bilder: Så fort mormor tog fram kameran tittade hon rakt in i den, stannade till och klistrade på ett onaturligt stort leende. Sedan gick hon vidare till nästa plats och det hela upprepades. Det såg inte ut som om de hann umgås eller uppleva alls, de bara dokumenterade. Och vad var det egentligen de ville berätta med sina bilder? Hur roligt de hade på museet?

Nu är väl det här paret extremt (kan jag tycka) och de flesta är väl lite däremellan. Poängen jag ville komma till (och den poängen tycks sitta rätt långt borta; jag måste sluta skriva inlägg vid midnatt) är att jag gillar fotografier av barn med naturliga uttryck. Jag hör ofta positiva ord om hur Nora blir på bild, att hon har så många uttryck och att hon är så naturlig. En del i det är nog att jag aldrig bett henne att "titta in i kameran och le", en annan del att jag försökt fånga just precis hur hon ser ut och hur hon är. Och många uttryck, det har hon. Men det har många andra barn också, om man tar sig tid att se dem.

Pyssel och kort till alla hjärtans dag

2012-02-01T23:15:00.000+01:00

Inför alla hjärtans dag har jag lite på gång i butiken. Skicka kort och pyssla.

Hemifrån

2012-02-01T23:08:00.000+01:00

I dag har vi haft en innedag. Från en varm säng tittade vi ut på gnistrande snö, men valde att stanna. Det är sjukdagar. Inte sådär väldigt sjuka sjukdagar, men ändå inte så att man gör sig några större utflykter eller ansträngningar. Det är, märkligt nog, sådana här dagar hunden saknas extra mycket. Kanske för att frånvaron gör sig så påmind när man inte behöver gå ut under en sjukvecka, utan faktiskt kan stanna inne precis hela dagen. Man skulle kunna tro att det är en lättnad att inte behöva gå ut då, men det är mest saknad. Ändå är det inte en tung saknad. Den finns där, vi tänker på och pratar om honom allihop, men vi vet också att vi kunde inte gjort på något sätt som hade varit bättre. Vi har gjort så gott vi kan. Och saknaden är inte grå och tung, tvärtom har den alla hans färger och ljud, hans mjuka öron och nosen som var ett litet tryne.

Förmiddagen började så som de lätt gör när hälsan inte är på topp. Jag hade lite att fixa med och Nora satt i soffan under en filt och fick se barnprogram och vi småpratade mellan varven. Nora är en riktig tuffing. Hon sveper/sväljer/tuggar sin medicin som om det var ingenting, påminner mig till och med om jag håller på att glömma den. Jag förbereder, tänker att man kan blanda med juice, dölja smaken i kräm, men hon tar den naturell, rakt upp och ner. Sådär cool har jag aldrig varit och är det inte nu heller (och kommer nog aldrig att bli). Jag kan erkänna att jag är precis tvärtom.

Men fotot föreställer ingen medicin utan en hudkräm Nora och jag roade oss med att göra i dag. Kakaosmör, kokosolja, olivolja, rapsolja och lite bivax och sedan ingenting mer. Passar bra till torra ben. Nora tröttnade dock innan den var klar och kröp upp i sängen och ropade att jag skulle komma snart. Större delen av dagen har också tillbringats i någon säng. Vi har lekt att stora sängen är en flygande matta som vi turas om att vara på väg att trilla ur. Lilla sängen är en båt från vilken vi doppar fötterna i vattnet och blir nypta av krabbor (och fiskar haj). Vi har läst böcker (var för sig och tillsammans), berättat sagor, gömt oss under täcket och skrämt Magnus, ätit frukt och knäckebröd.

Det var en trevlig sjukdag, men jag saknade att gå ut och eftersom det inte var just jag som var sjuk så åkte jag till en vän på kvällen och fikade och följde med på hundrunda där. Gnistrande snö och kallt.

Färdigstickat

2012-01-23T20:19:00.000+01:00

På det stora hela är jag bra på att avsluta pysselprojekt, men stickningar har varit - och är - ett undantag. Inte bara lider jag av second sock syndrome (och motsvarande för t ex vantar), jag har också svårt att ta mig över 1/3-puckeln och, slutligen, att sy ihop och fästa trådar. Därför var tillfredsställelsen stor när Noras väst blev klar medan den fortfarande är i en storlek som passar och att hon gillar den. Att hon sedan bara ville ha den på sig i fyra sekunder bortser vi ifrån.

En väst är bra när det är kyligt. Inte "i vägen" som en kofta ibland kan vara, men värmer skönt. Men än så länge har vintern inte varit så kall.

Garnet är Malabrigo worsted i färgen Cadmium. Precis så där soligt gul som man behöver under vinterhalvåret. Och mjuk och gosig merinoull :) Inspirerad av Milovästarna, men inte lika fin. Jag stickade en ficka också som jag har sytt på, Nora är nämligen väldigt förtjust i fickor för tillfället.

Är det någon av er som håller på med en stickning eller virkning just nu?

Mina grisar

2012-01-17T23:59:00.000+01:00

Jag har alltid gillat djur, stora som små (men inte alla). När jag var liten hade mina kompisar kaniner, marsvin, hamstrar och andra smådjur. Själva hade vi en hund. Det var en stor hund, alldeles för stor för ett barn att gå ut med, och jag var i hemlighet sugen på ett litet djur. Helst en liten hund. I annat fall en liten gnagare. När jag var tolv kom det just en liten hund till familjen och jag gick valpkurs och agilitykurs och sedan dess har jag haft hund. Djur i bur har jag aldrig gillat, det har riktigt krupit och kliat i mig när jag sett kaniner i små burar som inte kan sträcka ut hoppen och röra på sig ordentligt. En gång, en sommar, såg jag kanin(er) som hade en hel hage (ja, inte gigantiskt stor, men som kanske två-tre hönsgårdar i storlek) som var lite kuperad och med både gräs och sten och lite blåbärsris och så förstås hus och annat. Sådär skulle en kanin ha det om den bodde hos mig, tänkte jag.

Jag har förstås känt kaniner och marsvin som får komma ut ur sina burar (och inte bara för gos och städning) och skutta runt i bostaden, men de flesta smådjur jag träffat har ändå mest suttit där i sina burar. Jag bestämde mig att när vi nu inte har en hund och det inte heller passar att skaffa en hund, skulle jag vilja ha en katt. Men då det inte heller passar att skaffa en katt, skulle jag vilja ha kanin, marsvin eller råtta. Efter att ha läst på ordentligt och tänkt igenom det sjuttioelva gånger, kom jag fram till att marsvin är vad som passar oss nu. Att det skulle bli omplaceringsdjur hade jag redan bestämt. Det finns så många djur som behöver nya hem och av så många olika anledningar. Jag läste annonser med marsvin som sökte nya hem, i jakt på just de där två marsvinen som skulle passa oss. Eftersom vi är marsvins-ovana ville jag ha marsvin som är lugna och familjevana. Det var så jag hittade de här två sötnosarna. Bilderna är inte så lysande, de tyckte kameran var lite läskig, men man ser i alla fall att de är söta :)

De är båda sträva i pälsen. Den rödbrune heter Ivar och är störst och äldst. En gottegris :) Den svartvite heter Calle och är en nyfiken liten filur. När jag sitter hemma och jobbar får de vara med mig i köket och springa runt som de vill. Jag tar med en handduk eller filt och gör ett kisshörn i en trälåda med en liten handduk i, tar med hö och vatten och hus. Ibland sticker jag till dem lite grönsaker. De tassar runt, bajsar emellanåt, smaskar på sitt hö och pratar med varandra. Jag gillar marsvinspratet. De är både tröst och sällskap i det jobbiga, och jag är glad att de kom till oss.

tack

2012-01-14T00:12:00.000+01:00

Först vill jag tacka er alla för fina och varma kommentarer. Jag har läst dem flera gånger. Tack. Det har varit tunga veckor och varje gång jag tror att nu har det vänt uppåt så har det kommit en ny smäll. Smäll på smäll. Men ikväll sitter jag här, hör hur det stormar utanför, stickad sjal på axlarna och benen under täcket och mår ganska bra. Under omständigheterna.

För oj vad det tär att pendla mellan hopp och förtvivlan, ilska, förhoppning, sorg, frustration, förväntning och rädsla i det tempo som det varit på sistone. Jag tror nu (för femtioelfte gången, känns det som) att det vänt till det bättre. Jo, jag kan se att fler smällar kan komma, men jag tror att jag själv kommer att stå lite stadigare då.

Nu fokuserar jag på allt fint framför mig. En distanskurs som börjar på måndag (jobbrelaterad), ett gigantiskt - men roligt - förändringsjobb för butiken, en rolig utflykt i morgon (lördag) med, förhoppningsvis, trevligt resultat (jag ska visa er sen) och lite andra kul saker, stora som små, jag planerar framöver. Och så huset: Vi har i ett par års tid letat efter en annan bostad och vi vill gärna ut på landet en bit, men husen här är så dyra. Och nu finns det en lägenhet i ett hus som vi så hemskt, hemskt gärna skulle vi bo i. Som det nu brukar vara med boende är det inte vi själva som bestämmer ifall vi får bo där, så ni som har några tummar över får gärna hålla dem för jag har redan planerat så mycket för den där lägenheten. Det var nästan så att jag fick bromsa mig så att jag inte började packa och påbörja flyttstädning i dag (jo, allvarligt! så sugen är jag!). Och medan ni håller tummarna kan ni fundera på vad jag ska göra på lördag förmiddag, kanske är svaret här redan innan ni hunnit läsa klart den här texten ;-)

up we go

2012-01-11T13:43:00.000+01:00

Jag har egentligen inget att säga. Det är lite jobbigt just nu. Det är så mycket som händer och rör sig under ytan. Jag kommer att komma ut och igenom, och det ganska snart ändå, men just nu orkar jag inget skriva. Jag visar bilder på träd, på Sigtuna. Helt ospeciella, men alldeles lagom som pausmusik. Under tiden ritar vi och klipper, leker litegrann, bakar en kaka.

Ljuset kommer, jag ser det redan.

Trösterikt

2012-01-07T09:22:00.001+01:00

Igår fick jag lust att fotografera. Det är nästan en månad sedan jag verkligen ville göra det och det känns skönt att lusten är tillbaka. De senaste veckorna här hemma har varit både upp och ner (inklusive att vi varit rejält förkylda hela familjen), men framför allt rätt så tunga. Jag har jobbat med butiken, men i övrigt har allt arbete legat nere. Jag har inte orkat och inte velat, annat har tagit alla tankar och all energi.

Och annat, det är vår hund. Vår fina hund som gått med tratt hur mycket som helst för att inte slicka på sina sår, som aldrig blir bra. Som aldrig får lugn nog att själv må bra igen. Men som räddande änglar kom två pigga pensionärer här alldeles i närheten av oss, och sa att han kan få bo hos dem. Långa skogspromenader, aktivering, och ett lugnt och stabilt hem och mycket sällskap. Allt vi någonsin kunnat önska till honom kommer han att få där. Och vi kan hälsa på honom.

Just nu bor han där på prov några dagar, sedan ska han hem hit igen ett par dagar medan de hade ett par viktiga saker att göra, och om allt går väl och han och nya hemmet trivs med varandra, ska han tillbaka dit igen. Jag tror och hoppas att det kommer att gå vägen.

Vi lämnade honom där i går förmiddag och det var så tomt här hemma hela dagen. Att släppa någon man älskar är inte lätt, men att hålla kvar honom vore egoistiskt. Jag saknar honom så, men ledsenheten tar inte överhand för samtidigt fylls bröstet av tacksamhet. Jag känner mig så tacksam över att ett sådant här hem, hans nya, kan finnas, och att de hörde av sig precis i rätt tid. (Det är en lång, lång historia det här, så detta är bara en mycket kortfattad sammanfattning.) Jag fick ett mejl i går kväll, en bild på Zam på deras kökssoffa efter en lååång skogspromenad. Han hade ätit bra, skrev de, och det vet jag är ett tecken på att han har det bra. När han är orolig äter han nämligen inte. Det känns skönt.

På vägen hem stannade vi i Sigtuna. Fikade med smörgåsar och varm choklad på Tant Brun, fast vi inte riktigt tyckte oss ha råd. Lekte lite nere vid vattnet. Jag hade kameran med, knäppte lite planlöst.

I dag kommer vänner på besök och nu ska jag baka en Galette de Rois. Det är en kungakaka som jag egentligen skulle bjudit på igår, som var trettondagen, men då besöket fick skjutas en dag eftersom vi skulle iväg och lämna Zam låtsas vi att det är trettondagen i dag. Livet är lite lättare och lite ljusare nu än det varit de senaste veckorna. Det har varit två tunga saker med vår hundvän den senaste månaden (hyfsat oberoende av varandra och av totalt olika karaktär). Men i dag skiner solen och frosten gnistrar vit på taken. Jag ska lära mig att leva utan hund - det var tjugo år jag senast var hundlös (med undantag av när jag pluggade utomlands en termin) - och utan hundpromenader och utan någon som sopar köksgolvet rent på smulor ;-) Trygg i vetskapen att Zam kommer att få det bättre de sista åren av sitt liv än han skulle fått hos oss.

Vanor är som kläder

2012-01-03T22:52:00.000+01:00

Jag tänkte på vanor och läste någonstans i en blogg att vanor är som något vi har på oss varje dag. Genom att ändra våra vanor kan vi ändra en hel del i våra liv, få nya perspektiv. Jag ser det framför mig, som en bild av mig själv med en hel outfit som jag ha på mig jämt och hur jag bit för bit byter tröja, linne, strumpbyxor, armband osv. Hur det dyker upp en ny färg, mönster eller modell här, en annan där. Hur sedan det sammanlagda intrycket av bilden är helt annan än när jag började. Att tänka i bilder ger mig nya perspektiv. Hur förändrar det mig själv om jag lägger mig till med fem helt nya vanor? De säger att det tar 21 dagar att ändra en vana (eller skaffa sig en). Vissa säger 30 dagar.

Det gäller att komma ihåg, annars blir det ingen vana.

Jag ska klistra upp en lapp på köksskåpet där det står "Do it yourself and do it now". Det är en påminnelse jag behöver och helst i skriftlig form och där jag behöver den som mest. Jag skulle också vilja lägga mig till med en "dricka te och tända ljus och skriva brev"-vana.

Akrylhund

2012-01-02T19:12:00.000+01:00

Det pysslas en hel del här, men jag har inte hunnit blogga om det. Här kommer en av de grejer jag gjorde. Före jul hade jag den mysiga kombinationen förkylning/feber och migrän. Jag var ändå relativt pigg (om än inte välmående) så jag muntrade upp mig med att måla lite. Den här tavlan fick mamma i födelsedagspresent (väldigt försenad, hon önskade sig nämligen en tavla när hon fyllde år). Den föreställer vår schnauzerdam Ia (som inte längre lever).

Planer inför det nya året

2012-01-01T23:05:00.000+01:00

Nyårslöften har jag inga, men jag har mål, förhoppningar, tankar och annat inför det nya året. Jag har riktlinjer, snarare än löften. Flera av dem är bara fortsättningar på vad jag tänkt och gjort de senaste åren.

Här är några tankar:

Mat. Bättre mat till familjen 2012. Inte för att jag tycker att vi äter särskilt dåligt (med undantag av nu i december då det i vanlig ordning blev lite för mycket av en hel del ... Men det är vi knappast ensamma om). Bättre mat och mer medveten matlagning. Exakt vad som är bra mat diskuteras hej vilt lite här och var, men jag kan återkomma med mina tankar om det en annan dag. Utmaning: är helt klart dagar när det är mycket jobb och annat och vi kommer hem och är hungriga på en gång. En annan utmaning är lunch till mig själv när det inte finns några rester över. Eftersom Nora går så lite på dagis försöker jag utnyttja varje minut av min arbetstid, med resultat att jag slarvar med maten. Finns det inga rester har det blivit havregrynsgröt med banan och kanel. Jag har ännu inte en färdig plan för hur jag ska ta mig förbi de här utmaningarna, men kanske har jag något att säga om ett år. Sedan 2011 har vi börjat med godsaker på fredagar. Godsaker behöver inte alltid vara godis, utan kan vara att vi bakat något. Det som är svårt då är att det ofta blir lite över ... som jag äter lördag, söndag ... Jag ska bli bättre på att stoppa (långt) in i skafferi och frys!

Balans. Hitta en bättre balans mellan familjetid och arbetstid. Har gått betydligt bättre sedan Nora började förskolan, men fortfarande en bit kvar att gå. Också här spårade det ur i december som är högsäsong för mig (butiken men också fotografier som skulle redigeras och levereras). Det blev dels en halvt frånvarande mamma som hade ena ögat på det vi gjorde, och andra ögat på datorn (många mejl, beställningar och annat, butiken som skulle uppdateras etc), dels alldeles för mycket barnfilm. Jag tror inte att det blev mer film för Nora än andra barn ser, men jag skulle önska att det var mindre. Jag har inget emot filmer i sig, tvärtom, men det ska vara i lagom mängd. Och när Nora var trött och hostig och gnällig och jag själv trött och hostig och gnällig och behövde jobba var det lätt att sitta tillsammans i soffan med film på tv och datorn i mitt knä. Ändå, jag har lite svårt att helt stänga av datorn. Jag behöver kolla adresser, jag får någon kort fråga, jag sticker emellan med lite jobb så snart tillfälle ges (många bäckar små), men det gör att jag blir ganska splittrad. Jag ska hitta ett sätt att balansera det här. Det kanske tar hela 2012, det kanske tar längre tid än så. Förutsättningarna förändras hela tiden. Just nu tänker jag att jag ska stänga av datorn när jag hämtar Nora på förskolan och sedan inte starta den igen förrän efter middagen när jag eventuellt får en stund arbetstid igen.

Skapa och leva det liv jag vill ha, i stort och smått. Acceptera att jag aldrig kommer att ha ett hem som platsar i en inredningstidning (för jag vill det inte ens), men hitta på vilken nivå vi trivs och försöka hålla det på just den nivån. Det går bättre år för år. Jag ska jobba ännu mer medvetet med det i år. Skapa stunder och skapa miljöer: När vi äter middag ställer vi undan datorn (som vi förvisso aldrig använde under middagen, men den syntes och det var distraherande nog), låter det vara undanplockat och fint på bordet, tänder ett eller flera ljus. Till middagen sitter vi tillsammans. Vid frukosten får man läsa tidningen, men till middagen sitter vi tillsammans. Det låter som småsaker, kanske, men vi har ofta haft något (tidning, någon grej) som legat och skräpat i ett hörn av bordet och jag har länge irriterat mig på omysigheten när vi äter. Under 2011 har jag ändrat det, och nu är det en vana hos oss allihop tror jag. Vad vill jag mer? Jag vill ha fler skogsutflykter hela familjen, för det mår vi alla bra av. Jag vill ha mer att fira (vi är dåliga på att fira), jag vill skapa mer magi i vardagen. Det här är sådant jag börjat med under hösten.

Miljö- och hållbarhetsfrågor. Ständigt aktuella här och ska så förbli. Ett steg i taget har lett mig många steg framåt genom åren.

***
Jobb - jobba än mer målmedvetet och effektivt. Det blir jag bättre och bättre på.

Det var lite lösa tankar just nu. Hur ser ni på det nya året, brukar ni skriva löften, önskningar eller annat?

2012-01-01T21:42:00.005+01:00

Det här året och nästa

2011-12-30T23:37:00.000+01:00

Det blev en oplanerad bloggpaus. Det kom en julhelg och lite annat emellan.

Nu sover hela familjen (utom jag). Vi har ätit upp de sista chokladpralinerna och tittat på Amelie (filmen) och nu är det dags att sova. I morgon stundar nyårsafton och då får vi besök av vänner. Jag vill passa på att önska er ett gott nytt år! Själv tänker jag uppfylla några mål det kommande året, både med företaget och privat.

På företagssidan vill jag fortsätta utvecklas och växa.
Jag har planer på att förändra och förbättra min butik, milly & molly. Innehållet är detsamma, men jag vill förändra och förenkla för kunderna.
Jag vill utvecklas inom fotograferandet. Både lära mig mer, men också få mer jobb. Här är min hemsida (som fortfarande inte är 100% klar, men fungerar i alla fall).
Jag planerar en nätbaserad ullkurs.
Jag planerar att fortsätta skriva och kanske att skriva om lite annat också (hittills har det blivit historiska artiklar, som den här).

2011 har fört mig fram i företagandet och kanske framför allt i fotograferandet. Jag har alltid tyckt om att fotografera, men i år bestämde jag mig för att satsa på det, gick utbildning och övade, sökte och fick jobb.

Det har varit medgångar och motgångar under året, men såhär på kanten till årets sista dag känns det mesta bra. Medgångarna är fler än motgångarna och jag ser ljust på nästa år och mina möjligheter.

Det var året ur ett jobbperspektiv :)

Jular

2011-12-19T23:03:00.001+01:00

Jag hade planer på vad jag skulle skriva. Flera texter fanns i mitt huvud. Sedan blev jag förkyld och febrig och dagarna gick och tråkiga saker händer och nästan ute på andra sidan börjar det faktiskt bli jul. Så snabbt det gick på slutet. Jag som har grejer kvar att göra.

Godiset i mitten är en förenklad version av peppermint bark. Recept finns här. Det är mitt tips till er i dag. Följ länken och läs texten. Gör det även om ni inte alls är intresserade av att göra julgodis. Det är en av mina favoritbloggar (som jag dessvärre väldigt sällan har tid att läsa nu för tiden).

Lavendel

2011-12-16T11:18:00.000+01:00

Igår gick jag och tänkte på några mer seriösa texter jag tänkte skriva, sen blev Nora och jag sjuka och nu orkar jag just ingenting alls. I stället visar jag några bilder på lavendelpåsar jag sydde på beställning innan jag blev sjuk, och på en vetevärmare med lite lavendel i. Och vet ni en sak jag älskar med min nya kamera? Det går att dra upp iso rejält och handhålla kameran en mörk decemberkväll. Visst, det blir inga bilder jag vill dra upp i A3 och hänga på väggen, men till bloggen duger det mer än bra.

Julpyssel

2011-12-14T23:19:00.002+01:00

Nora målade ett hjärta och jag dekorerade en julgranskula med klistermärken.

Återbrukslucia

2011-12-14T09:48:00.000+01:00

Nora var inte med i något lussetåg, men hon ville ändå vara lucia. Och jag hittade förstås inte lusselinnet. Till skillnad från många andra föräldrar som inte heller hittade lusselinne sprang jag inte ner till affären, utan sydde ett. Av en gammal t-shirt och en gammal skjorta. Med baktanken att användas i ett annat projekt sen, ett där hon ska vara ängel. Kronan sydde jag förra året. Den har använts flitigt under året och spretar åt alla håll numera.

I mitt köksfönster

2011-12-12T13:56:00.000+01:00

hänger snöflingestjärnor som Therese har virkat.

Lockig

2011-12-11T09:16:00.001+01:00

Lockig är hon, min lilla flicka. Lockig, håröm och vill inte att man känner på lockarna. Härom kvällen när jag tvättade det blev jag förvånad över hur långt det var. När jag precis hällt en massa vatten över det, var det rakt för några sekunder. Och jättelångt. Långt ner på ryggen räckte det, en bit nedanför armhålorna. Det kan man inte tro. Då blev hon sur, för så långt hår vill hon inte ha. Klipp av det, mamma! sa hon. Jag toppade det (ca 2 cm), sedan blev hon nöjd. Med de korkskruvarna syns det inte om jag klipper lite här och lite där. Och tur är väl det, för till frisören skulle jag aldrig få henne, så håröm som hon är.

Saffranskaka och hundars anatomi

2011-12-10T22:13:00.001+01:00

Det blev ingen Nobelfest i dag. I stället stannade vi hemma och tog det lugnt.

Som om vi var bjudna ...

Däremot skulle vi bjuda på middag, men det blev inställt i sista stund eftersom Nora hade feber under natten och vännerna förstås inte ville att deras barn skulle bli sjuka. Men middag och kaka fanns, så mamma och Jörgen kom förbi i stället och vi åt.

Här är det som blev över av kladdkakan med vit choklad och saffran. Det var Therese som tipsade om receptet. Jag var lite rädd att den skulle bli jolmig, så till den mixade jag frysta hallon med kesella vanilj och blandade i en klick vispad grädde. Lite påminde kakan om att äta mördeg, tyckte jag. Jag gillar deg.

Annars blev det en stillsam dag. Skönt det. Nora kröp tidigt till sängs och läste sin favoritbok för ett lånat spökdjur. Det är en hundbok som hon fick en gång när vi köpte mat till Zam. Den presenterar olika raser och sedan kommer en faktadel. Favoriten just nu är hundens anatomi. Hon berättar för Zam och spökdjuret om skelett och muskler och hjärtat och hjärnan och ryggraden och däremellan frågar oss vad det står. Hon är helt fascinerad av den boken.

29 kreativa tips

2011-12-08T10:02:00.000+01:00

Den här filmen hittade jag hos Mrs Hardy och tänkte dela med mig av. (Klicka gärna på länken till bloggen. Vi gick en fotokurs ihop och hennes blogg är vacker och inspirerande.)

Mot natten

2011-12-07T23:27:00.000+01:00

Det var en gång en fotograf som hade en blogg utan fotografier.

Ja, ja. Det är smällar man får ta. Nu är det nästan midnatt och jag sitter här med tandborsten i munnen efter att ha druckit juligt te (saffran/apelsin) och ätit lite pepparkaksdeg och mejlat kors och tvärs och redigerat bilder. Just nu behöver jag verkligen fler timmar per dygn. Jag håller precis jämna steg med bildredigeringen så för tillfället får butiken lida. Och det betyder att jag lider, för jag missar en del av julhandeln. Attans ... En hel hög pysselsaker har jag att lägga ut här också. Men nu blir jag stressad när jag skriver om det. Kanske därför det är så tyst här.

I dag har vi varit lediga och gått på dockteater, men i morgon är det förskola + jobb igen. Jippiyey! att jobba, säger jag. Och ändå saknar jag Nora.

Kära tomten, uppdaterad

2011-12-03T15:49:00.001+01:00

Jag vet att Nora har skickat ett vanligt brev till dig och att hon där skrev att jag önskar mig en tekopp, men om du händelsevis har slut på tekoppar (och det hoppas jag nästan att du har) så önskar jag mig följande:

Ett par tajts/dylikt i merinoull. De ska vara så pass snygga att de går att ha under kjol (dvs synas) så att de inte ser långkalsongiga ut. Men de ska förstås gå att använda som långkalsonger också.

En blockflöjt. Inte en leksaks, utan en riktig. Helst i trä, men plast duger också. Det går alldeles utmärkt med en begagnad för hundralappen. Eller om du hittar någon i en garderob, någon som nissarna tröttnat på. Begagnat är bra.

Böcker. Jag har en lång lista, 90% av alla är pysselböcker. Du kan be en av nissarna mejla mig ifall du är intresserad av listan.

Det var en sak till. Jag får återkomma med den, för just nu har jag mathandlarlistan i huvudet.

Sönd. Nu kom jag på: Jag skulle vilja ha tidningen molliemakes (en pysseltidning som ser väldigt intressant ut) och så skulle jag behöva en lite extern hårddisk till vilken jag på en gång kan ladda över bilder från kameran. Säkerhetsgrej alltså, back-up på plats.

---
Vad önskar ni er?

Mer om fotograferandet

2011-12-02T22:59:00.000+01:00

Ännu en fotodag är till ända och nu har hela familjen somnat (utom jag, uppenbarligen). Nora var med mig och hjälpte till. Min kollega Maria fixade med make up och jag fotade och Nora flörtade.

I morgon ska jag fota en liten nyföding, bara sex dagar gammal. Det ser jag fram emot :)

Och så har jag glömt visa bilder från fotodagen i Valsta, men de finns här.

Annars: pysslar! Har många saker att blogga om, men lite ont om tid. Tomtar, kort och annat vi har gjort.

Nu kan julen komma, snart är julen här ...

2011-11-30T22:54:00.000+01:00

Adventstid. Det är nog det näst bästa med julen. Bäst är lucia. Jag gillar förberedelserna. Stjärnor, ljus. Det är sent på kvällen sista november, och när Nora vaknar i morgon är det december och tomten har flyttat in. Jag ska snart gå och sätta fast dörren och luta stegen och låna någon möbel från dockhuset. Någon vanlig adventskalender har vi inte. Eller, tja, Nora har en, men i ett obevakat ögonblick i söndags (när pappa var trååååkig), passade hon på att öppna nästan alla luckor. Hon får klara sig utan, helt enkelt. Däremot tänkte jag att tomten får lämna små paket emellanåt. Inte en massa prylar och leksaker (det har hon så det räcker en hel livstid, känns det som), men däremot en saga ibland, en pepparkaka en annan dag osv.

Ute är det varmt och blött. Precis tvärtom hur det var förra året. Men julen kommer ändå, det gör den. Vi köpte en ny stjärna till Noras rum. 29 kronor på Maxi. Lampa och sladd hade vi redan, stjärnan som hör dit hittar jag aldrig vid juletid så i år gav jag upp. Gardiner är bytta överallt utom i Noras rum.

Klassiker i vardagsrummet:

Ett första ljus är tänt ...

Julmarknaden som inte gick så bra

2011-11-28T10:27:00.000+01:00

Den var jag på igår. Julmarknad i Sigtuna brukar vara mysigt och med mycket folk och nästan lite bjällerklang. Något sådant såg vi inte av igår. Tvärtom: Det blåste och blåste och regnade och regnade. Några personer vågade sig ut i rusket, men de flesta hade inte tid att stanna och titta. Jag som hade letat upp miniräknare och bytt batterier konstaterade vid lunchtid att man inte behöver en sådan för att räkna ut att "noll och noll är noll". Sedan blev det uppehåll, folk saktade ner tempot, började le, stannade och handlade. En liten stund varade det, sedan var det tomt igen. Den här marknaden skulle vi kunna alla brakförlust, och med största sannolikhet inte bara för mig, utan också för många andra säljare. Det förstår jag att folk inte är sugna på julmarknad i sådant väder. Jag lärde mig i alla fall ett och annat igår, och delade ut visitkort. Kanske leder det till något. Kanske inte.

Mamma hjälpte till hela dagen och det var tur det när det var ~~sån rusning~~ så ruskigt väder. Såhär såg bordet ut när vi nästan var klara med upplockningen. (Mobilfoto så ingen lysande kvalitet.)

Inte blir det mycket

2011-11-25T21:46:00.000+01:00

Hjälp, vad bildlöst det blivit här. Det är bara för att jag har fullt upp med bildredigering och marknadsförberedelser. I dag var Nora och jag hemma. Jag skickade nyhetsbrev och så tog vi en promenad med hunden och delade ut reklam. Hemma har vi bakat en julinspirerad (men inte för julig) kaka, putsat fönster, strukit (bara jag) och hängt upp gardiner. Ljusstakar är på plats i köket, stjärnan i vardagsrummet. Så långt har vi kommit. Golvet är fullt av päls. Zam har sin längsta fällperiod någonsin, tror jag. Det är nog för att hösten var - och är - så varm. På söndag ses vi på Sigtuna julmarknad!

köpa ull och kardflor

2011-11-25T11:11:00.000+01:00

Det är mycket jobb nu inför marknaden på söndag. I dag är det fredag och jag ska jobba och städa och fixa. Nora sitter här i soffan och tittar lite på Lilla röda traktorn. Jag tycker det blir lite för mycket film mellan varven just nu och det känns lite sisådär, men det blir förhoppningsvis bättre redan nästa vecka. Vad jag skulle skriva är att om någon är intresserad av att köpa ull/kardflor för tovning eller nålfiltning, titta in här.

Inhopp

2011-11-22T23:25:00.000+01:00

Det är sovdags. Nästan midnatt. Så jag hoppar bara in här och berättar om ännu en fantastisk dag. Jag och Maria hade fotodag i Valsta i samarbete med öppna förskolan och jag fotograferade nio härliga barn. Det var den första fotodag jag haft och det gick kanonbra. Inga missöden, glada barn, ingen stilla stund men heller ingen stress, och massor av fina foton. Jag ska visa längre fram, men som sagt: sovdags nu. Efter fotodagen var jag hemma och åt och sedan på möte på förskolan (Noras). Men jag kommer att somna med ett leende. Vilken dag :-)

Workshop och drömmar

2011-11-21T16:28:00.000+01:00

I går var det ullworkshop här hemma. För mig blev det en fantastiskt rolig dag och deltagarna verkade också nöjda. Sju vuxna och fyra medföljande barn blev det, så huset var fullt av liv och rörelse. Vi började med nålfiltning och efter lunchen tog vi våttovning. Alla var så duktiga och talangfulla och jag blev riktigt inspirerad av alla idéer och projekt.

Jag kände mig så glad när jag städade undan ullen efter att alla gått hem. Glad, och trött i kroppen (för jag satt inte många minuter och var dessutom uppe före tuppen). Jag tänkte på när jag var tretton år och rätt blyg. Inte i mina vildaste drömmar skulle jag kunna tänka mig att jag skulle våga satsa på det jag älskar att pyssla med, att jag skulle våga vara egenföretagare, hålla i workshops, åka runt och fotografera, sälja ... Det var då ett så stort och svårt mål att nå: att ens våga gå fram till tre personer som står och pratar och liksom ta sig in i samtalet. Det kändes som en omöjlighet då, men jag kämpade på, för jag ville våga. Någon gång. I framtiden. Igår hade jag en workshop här och det var den mest naturliga sak i världen, det var först efteråt jag kom att tänka på att det inte alltid i mitt liv har sett ut så. Jag har nått - och passerat - mina tonårsmål med råge. Nu har jag nya mål. Förstås.

Inför workshopen

2011-11-20T06:36:00.000+01:00

Det känns lite som julafton i dag. Eller kalas. Jag är uppe före tuppen och ska fixa, men först lite frukost (havregrynsgröt med kanel, banan och sojamjölk. Är det bara jag som har lite svårt för sojamjölk? Brukar föredra ris- eller havremjölk på gröten, så jag vet inte varför jag köpte sojamjölk). Bilen i garaget, hunden hos mamma, och sedan ska Magnus och Nora iväg på kalas. Golvet ska dammsugas och våttorkas och soffan ska avpälsifieras. Ullen ska radas upp i vardagsrumsfönstret. Sedan är jag redo! För kalasdagen i dag är inte julafton och inte ens kalas. Det är min ullworkshop. Sex deltagare och (minst) tre medföljande barn. Kursdeltagarna är en blandning av personer jag känner, personer jag känner till och personer jag inte känner alls :-)

Nu ska jag försöka göra en snabb liten flagga så att folk ser att det är det här huset som är det pyssliga huset (alla hus på gatan ser likadana ut och till på köpet står det fel namn på ringklockan).

Nora älskar att måla. "Det här är du, mamma", sa hon. På sistone har hon ritat hundar i koppel på promenad, tomtar och folk vi känner. Och hundar med hundvalp i magen. Och bokstäver.

Mulen november i eget tempo

2011-11-18T12:35:00.000+01:00

Det var kallt i morse igen. Frost i gräset och is på vägen. Ändå är det så mycket mildare än de två senaste åren och delvis är jag glad för det: Elräkningen blir så mycket lägre. Vi har rastat hunden, åkt "skridskor" på vägen, rensat garaget och kört in bilen (igen, ja) och sedan suttit här inne och jobbat. Trätt armband efter armband. Skrivit listor. Nu står pasta på spisen och en laxsås är på gång. Jag är inte alls på matlagarhumör, men det fanns färdig lax i frysen så då går det snabbt. Nora klättrar på köksbänken och leker med vattenkannan. Jag känner mig slut i kroppen och trött i huvudet, sov dåligt i natt pga hunden som var orolig, men det är rätt fint ändå. Fint att säcka runt här hemma och förvisso ha mycket att göra, men kunna göra det med bara Nora och iklädd mysbyxor och med håret lite halvborstat och bordet fullt av projekt. Helst skulle jag vilja ta en kopp te, tända lite ljus, och sätta oss i soffan och läsa en bok. Det får bli efter lunch. Det är skönt att följa sig själv ibland.

Paj

2011-11-16T21:18:00.000+01:00

Jag vet inte hur det plötsligt blev onsdag. Gårdagen känns som så länge sedan, redan. Nu är jag mitt i pajtillverkning inför söndag då jag ska ha en workshop här hemma. Vi ska nålfilta och tova och ha det allmänt trevligt :-) Sista pajen står i ugnen, och jag drömmer redan om sängen.

Förra veckan provade jag mina nya blixtar hemma hos Maria. Här är en av bilderna, jag visar nog resten sedan.

Chokladdoppade pepparkakor

2011-11-14T19:24:00.000+01:00

Magnus och jag var en snabb sväng på Steninge julmarknad i lördags (snabb eftersom hunden väntade i bilen). Jag fick syn på chokladdoppade pepparkakor. Det måste vara hur enkelt som helst att göra själv, så det ska vi prova framåt december.

Jag har fått arbetsdagar

2011-11-14T07:36:00.000+01:00

Jag har börjat ett nytt lyxliv med det bästa av två världar: få jobba ostört dagtid och få vara med Nora. Det senaste året har det varit mycket pusslande, sticka in med jobb så fort tillfälle ges, och sedan jobba järnet kvällar och helger. Tämligen asocialt. Och inte för att det inte kommer att bli kvälls- och helgjobb framöver, bara att det kan minska. För nu har Nora börjat förskolan, tre dagar i veckan. Tre dagar som är mina arbetsdagar. Dagtid. Jag kommer att jobba med allt som jag gjort hittills, men jag kommer också att fotografera hus. I onsdags var jag på utbildning för nya jobbet och lärde mig bland annat att fotografera med mast. Då sätter man kameran på en mast och hissar upp den ... Det är faktiskt rätt läskigt att hissa upp sin (inte helt billiga) kamera sådär. Här är en bild från övningstillfället och då är kameran inte ens på högsta höjden:

Nu sitter jag i soffan medan det ljusnar ute. Min sjal om axlarna, min tekopp på bordet. Nora kommer att ha det roligt med sina nya kompisar medan jag skriver och fotograferar.

När jag hämtade henne där i torsdags var hon så frusen. Hon gillar att gå i tunna kläder, men det är lite kyligt där och hon behöver något varmare. Så igår tittade jag in på Lindex medan hon och Magnus lekte utanför (det är en lekplats där). Jag hittade ett par lila koftor som skulle passa, men då hon har mycket bestämda åsikter gick jag ut och bad henne komma in och välja. Hon ville inte ha någon kofta (= hon ville vara kvar och leka). Bara om den var lila med hjärtan och glitter, tillade hon sen. Vilken tur att en av koftorna var just lila med hjärtan och lite glitter! (TACK Lindex, tänkte jag.) Den koftan blev det och nu är den nytvättad och hänger här och väntar på att en liten Nora ska vakna. Fina fårskinnstofflor (Traderafynd) har hon också.

En oinbjuden vän

2011-11-12T07:50:00.002+01:00

Den här katten är ganska knasig. Rätt länge fick den för sig att den var kompis med Zam. Men Zam gillar inte katter. Alls. Och han gjorde inget undantag för den här katten. Vov vov vov. Nu har det gått ganska många månader och den börja så sakta förstå budskapet, men lite titt som tätt smyger den in på vår framsida och hoppar upp i fönstret och tittar in. Med säker glasruta mellan sig och Zam.

En oönskad tröja

2011-11-11T07:42:00.000+01:00

Det var en gång en mamma som sydde en tröja till sitt barn. Mamman tyckte att tröjan blev rätt fin. Det tyckte inte barnet.

Vad blir det för mat?

2011-11-10T07:38:00.001+01:00

Jag gillar att laga mat. Oftast. Och jag gillar att hitta på maträtter alldeles själv. Oftast.

Men inte alltid. Vi lagar både lunch och middag, sju dagar i veckan. Fjorton lagade mål mat. En del av dem är rester från föregående dag, eller så har resterna använts för att komponera ihop en ny rätt, så vi lagar inte fjorton helt unika maträtter. I söndags åt vi t ex lax som varit i ugnen och till det kokt potatis, sallad och fetaostsås. Det blev mycket lax över så nästa dag gjorde jag en sås på laxen och blandade med pasta.

Men många dagar är vi inte hemma hela tiden, utan är tvärtom hungriga som vargar när vi kommer innanför dörren. Eller bara trötta och oinspirerade. Tittar in i kylskåpet och funderar på vad det ska bli för mat och känner att nej, jag orkar inte, jag vet inte och så går samma rätter på repeat i huvudet.

I höst har jag provat en ny grej. Veckans kokbok kallar jag den och jag är jättenöjd med idén. Varje vecka väljer jag ut en ny kokbok, hittills mest sådana som redan står här hemma (men också någon från biblioteket). Jag gör det alltid en söndag eller måndag. Sedan letar jag upp ett antal maträtter som verkar goda, en lagom blandning av olika typer av rätter och både sådana som kanske tar lite tid och sådana som går snabbt att laga. På ett papper skriver jag ner rätterna samt på vilken sida jag hittar dem och så skriver jag en lista på vad jag behöver handla och sedan åker jag och köper just det. Jag väljer inte ut maträtter så att det täcker hela veckan, utan det finns utrymme för både matrester och egen inspiration. Att göra såhär har flera fördelar:
* Jag använder faktiskt de kokböcker jag har (istället för att bara titta i dem)
* Och de kokböckerna blir hårdtestade - när jag provar flera recept på raken blir det tydligt vad kokboken går för.
* Om vi kommer hem, oinspirerade och hungriga, kan jag bara titta på min lista, slå upp i kokboken och börja laga utan att tänka.
* Vi får prova nya maträtter - både gott och lärorikt.

Den här veckan har vi Bonniers kokbok. Den är som ett par tegelstenar, så den går återvända till flera gånger. Ikväll blir det en klassiker: potatis- och purjolökssoppa. På bilden är det en grön ärtsoppa från en Smålandskokbok.

a red sky in the night: pennor och novemberfint

2011-11-08T19:16:00.000+01:00

I dag har jag rensat pennor. Det kan låta som något man gör när man har oceaner av tid och ingen inspiration, men tvärtom har jag massor att göra. Pennproblemet var dock ganska stort. Pennorna svämmade över, ändå hittade jag sällan det jag behövde just när jag behövde det. Nora och jag hällde ut alla pennor på bordet (det blev en stor hög) och sedan provade vi dem, en efter en, och slängde alla som var det minsta dåliga.

Tyvärr var alldeles för många i gott skick ;-)

En burk med kulspets, en med blyerts (inkl stift samt färgpennor) och en med lite mer fancy pennor. Mina ritpennor flyttade till ett annat rum (en del Norapennor är i skåpet och mina akvarellpennor och reservoarpennor bor en trappa upp). Ordning och reda! Hoppas den håller i sig en vecka i alla fall.

Jag förundras så ofta över folk som inte har en penna eller en pappersbit tillgänglig hemma. Man behöver skriva ner något och de får leta i en halv evighet innan de hittar papper och penna. De har inte förstått att det ska finnas tillgängligt i nästan varje rum ;-)

Och det är god-te (det här fick jag av Agnes) och det är tända ljus-säsong och våra fina lampor lyser i köket. (Lite mer varmgult sken än på bilden.)

November har sina fördelar. Som det vackra i det monokroma:

Och som färgsprakande kvällshimmel:

working

2011-11-07T23:56:00.001+01:00

Jag bara jobbar. Det är mycket nu. Mycket och kul. Ni får titta på Thea så länge.

dear home

2011-11-06T09:31:00.000+01:00

Nora, Zam och jag har varit på resande fot. Nu är vi hemma igen. Borta bra, men hemma bäst. Vi har träffat släkt. Bland annat Noras kusiner:

busy

2011-10-28T07:47:00.000+02:00

Vilken vecka! Jag gör inte annat än jobbar så fort tillfälle ges. Grymt mycket att göra just nu. Skrivande, fotande, fixande, och tusen fina saker som ska in i butiken :-) I morgon åker jag och Nora på en välbehövlig liten semester. Jag ska förvisso ta lite jobb med mig, men inte så mycket. Mest ska vi koppla av och ha trevligt.

stickning på gång

2011-10-22T22:32:00.000+02:00

Man skulle kunna tro att jag aldrig stickar. Fast det är inte sant. Det är bara det att jag glömmer att fotografera mina stickningar. (Och att jag är rätt dålig på att avsluta dem ...) Det här ska bli en väst till Nora. Det började som en milo, men sedan spårade det i vanlig ordning ut, trots att jag sagt att jag för en gång skull verkligen skulle följa beskrivningen. Det här är baksidan av att vara kreativ.

Mitt drömjobb

2011-10-19T23:33:00.000+02:00

Det är sent på kvällen, nästan midnatt, och jag sitter i soffan med en kopp te på bordet, laptopen i knät och min sjal över axlarna. Den värmer otroligt bra och är hur mjuk och gosig som helst. En dag när jag hinner ska jag skriva ner en beskrivning av hur jag gjorde. Jag sitter och jobbar, skriver en artikel om villavärme (det ni!). Varvar med att skriva några rader här då och då, det gör att jag håller uppe tempot den sena timmen till trots.

Jag älskar mitt jobb. Jag blir inte rik (om vi pratar om pengar), men jag känner mig rik på många andra sätt. Jag vet att egenföretagandet inte passar alla. Min man arbetade som frilansare tidigare, och det var inte rätt för honom, han gillar inte osäkerheten och att ibland ha för mycket jobb och ibland för lite. Det är många som varnat mig, sagt att med eget företag är det tufft och man är aldrig ledig. Det stämmer bra. Det är bitvis tufft, det är massor (MASSOR) av jobb, man blir aldrig klar och aldrig ledig. Men eftersom jag älskar det jag gör, gör det inte så mycket. Visst blir jag stressad ibland, oh ja, men på det stora hela känner jag sådan harmoni i kroppen när jag håller på med mitt jobb. Som om jag är helt i samklang med vad jag ska göra och vad jag är bra på. Det är en härlig känsla. Jag gillar att råda över mig själv och min egen tid. Jag gillar att kunna vara hemma en vardag, att kunna vara med Nora.

Snart dags att sova och jag ska skriva klart artikeln. Jag har en ny kamera och fotoutrustning på väg. Jag bygger på en ny hemsida (för fotograferandet). Jag har också fått jobb som fotograf. I dag kom en leverans böcker för de kommande två månadernas garn- & bokklubb, samt några juliga skivor (men mer om dem längre fram). Den här veckan kommer förhoppningsvis ett gigantiskt lass pyssel och annat. Åh vad jag ser fram emot det! Vilken lyx att få jobba med pyssel! :D (När jag var mindre drömde jag om att få jobba på Panduro, men nu har jag min egen butik med pyssel.)

Nähä, dags att säga godnatt och skriva klart. God natt på er!

Som det inte ser ut, och som det kan se ut, och som det ska se ut

2011-10-18T22:47:00.000+02:00

Såhär ser det aldrig ut på Noras rum (förutom en liten stund just den dagen). Nora fick syn på det och sa olyckligt: Jag tycker inte om när det är så.

Såhär stökigt ser det i princip aldrig ut heller, men Nora och hennes kompis gick lös bland leksakerna:

Själv höll jag på att bli knäpp på stöket så medan regnet öste ner och vinden piskade utanför, tog Nora och jag och städade. Såhär vill Nora ha det:

Själv tycker jag att det är alldeles för mycket leksaker på den ytan och med jämna mellanrum plockar jag undan ett par kassar, men hon hittar dem alltid och bär tillbaka dem, lite i taget, tills det ser ut som vanligt.

Inne med det goda samvetet

2011-10-18T11:15:00.000+02:00

Gick på promenad i oktobervädret Nora, Zam och jag. Nora sprang, sprang, sprang. Gråmulet och blåsigt. Nu kan vi vara inne med gott samvete, välrastade. Äter frukt och dricker te och tar en varm dusch. Pyssla lite, städa lite, kanske till och med se på en liten film. Det här är andra hemmadagen när vi bara går och skrotar, städar, målar akrylfärg och nålfiltar för oss själva. Åh, vad vi behöver de här dagarna. Det har varit så supersocialt varje dag på sistone.

Svaret på gåtan ...

2011-10-17T19:59:00.000+02:00

En ny kärlek och julpysselplanering

2011-10-16T23:35:00.000+02:00

Det är ~~fredag~~, äh, söndag kväll, ja, midnatt nästan. Jag är så trött att ögonen går i kors (och uppenbarligen är lite veckovill också). Men det har varit en fin dag. Solsken och promenad med älskling 1, älskling 2 och älskling 3. Och så min nya älskling, en splitter ny och alldeles underbar kamera.

Jag brukar vrida och vända och ta reda på saker noga innan jag bestämmer mig, och nu hade jag bestämt mig för vilken kamera jag ville ha. Jag hade dock tänkt vänta till fotomässan i Stockholm i slutet av november, men så föll det sig så att jag fick ett deltidsjobb. Som fotograf. Så kameran blev min igår :)

Jag har jobbat och jobbat. Skrivit artikel, lagat en massa matlådor (och middag och lunch), planerat stora julbeställningen - och skickat iväg den, beställt fler böcker till garn- och bokpaketen och så några juliga skivor till butiken. Julbeställningen är allt roligt och pyssligt jag kommer att lägga ut i butiken. Adventskalendrar man kan rita i själv, julkortspyssel (förstås), paketkalendrar planerar jag, massor av "gör det själv-julklappar" och en och annan färdig julklapp ;-) Stora och små julpysselpaket blir det också. De är anpassade till både vuxna och barn. Jag längtar efter paketet, efter att få börja och prova och känna. Men så är jag också en jultok.

Som just nu snubblar över tangenterna. Sovdags.

Ps. Vad tror ni bilden ovan föreställer?

"Se till att du träffar hjärtat",

2011-10-13T08:52:00.001+02:00

skrek han. "Se till att du hugger rakt genom mitt hjärta av sten. Det har skavt därinne så länge och gjort så ont."

Jag såg in i hans ögon. Och i hans ögon såg jag något underligt. Jag såg att riddar Kato längtade att bli av med sitt hjärta av sten. Kanske var det så att ingen hatade riddar Kato så mycket som riddar Kato själv.

ur Mio, min Mio

Lisabet samlar på ord.

2011-10-12T10:02:00.000+02:00

Alla är inte så vackra, och mamma blir inte glad, när hon med Lisabet vid handen möter borgmästarinnan på torget, och Lisabet säjer:

"Titta, där har vi den där fisrumpan!"

- ur Madicken och Junibackens Pims

Problem att kommentera

2011-10-11T07:46:00.000+02:00

Jenny skrev om det häromdagen, att den del har problem med att kommentera på bloggen. Hon länkade hit (där ni kan läsa mer om problemet och lösningar). Jag har nu bytt så att man kommenterar i en pop up-ruta, vilket bör fungera. Och om det fortfarande krånglar, fast någon vill säga mig något, går det bra på info@millyomolly.se :-)

"Men jag kan inte döda någon"

2011-10-11T06:41:00.000+02:00

sa Jonatan, "det vet du, Orvar!"
"Inte ens om det gäller ditt liv", frågade Orvar.
"Nej, inte ens då", sa Jonatan.

Orvar kunde inte förstå det och knappt Mattias heller.
"Om alla vore som du", sa Orvar, "då skulle ondskan få regera i all evinnerlighet!"
Men då sa jag att om alla vore som Jonatan, så skulle det inte finnas någon ondska.

- Ur Bröderna Lejonhjärta.

Lite grå om nosen

2011-10-10T07:38:00.001+02:00

Vårt vardagsrum som det inte ser ut

2011-10-09T14:33:00.001+02:00

Jag har ju inte visat sig hur vardagsrummet blev sedan jag målade om och vi fick nya möbler. Såhär ser det i alla fall ut nu.

Nääää, jag skojar bara. Sådär städat och undanplockat har vi det i gensomsnitt aldrig. Och vet ni vad? Bakom soffan gömde jag en hög artiklar. Såhär såg vardagsrummet ut i ungefär en timme. I normala fall trängs udda blommor på fönsterbrädorna. Och det ligger en hund i soffan. Lägg till leksaker, fjärrkontroller, böcker och annat. Och päls.

Tack

2011-10-09T08:45:00.000+02:00

- för höstens färger, för årets sista blommor i trädgården
- för att september var varm och vacker
- för mina vänner och min familj

- för att jag är frisk och glad
- för att jag har världens finaste barn
- för att det mesta löser sig
- för choklad
- för generositet

Vad tackar du för i dag?

Karlssons förslag

2011-10-08T23:32:00.002+02:00

"Tårta förstås", sa Lillebror. "Jag får en födelsedagstårta med åtta ljus på."
"Jaså", sa Karlsson. "Du, jag har ett förslag!"
"Vad då", frågade Lillebror.
"Kan du inte be din mamma att du får åtta tårtor och ett ljus i stället?"
- ur Lillebror och Karlsson på taket.

Krångel och spindel

2011-10-08T23:00:00.002+02:00

Det har krånglat lite med spindelbilden i det här inlägget, men i dag har jag äntligen fått ordning på det.

... men det är vägen som är mödan värd

2011-10-07T15:05:00.000+02:00

Citat

2011-10-07T07:00:00.000+02:00

Svamp

2011-10-06T14:47:00.001+02:00

Höstpysselvecka: höstris och årstidsbricka

2011-10-06T08:54:00.000+02:00

Det finns påskris och det finns höstris. Nu finns det det. Vi målade det blått, Nora och jag. Man kan måla det färgstarkt, eller i milda pasteller, eller låta det vara precis som det är. Själva ville vi ha lite mer färg och blandade till en ljus och glad blå nyans. Vasen är fylld med grovsalt för att riset ska stå stilla.

Vi klippte ut löv i färgglada papper och hängde upp. Kottarna målade Nora rosa och med lite silverglitter på. Det var Noras idé att vi skulle hänga upp nypon och det blev jättefint med de röda nyponen mot det blåa riset, tycker jag. Höstris i glada färger. Eller låt allt behålla sin vanliga färg och häng upp utan att måla.

På brickan har vi lagt höstfynd. Kastanjer, löv och annat. I ramen sitter ett av trycken vi gjort.

Nu är höstpysselveckan slut, men berätta gärna vad ni gör för höstpyssel så kan vi inspirera varandra.

Citat

2011-10-05T18:46:00.000+02:00

Höstpysselvecka: Spindel

2011-10-05T09:42:00.002+02:00

Spindel, spindel ... Den här spindeln gjorde Nora och jag av en kastanj. Vi skalade den själva, det är därför den är vit (men den blev brun och fin ganska snabbt). Det går lika bra att göra spindlar av bruna kastanjer.

Vi delade en piprensare i åtta delar och böjde dem till spindelben. Sedan gjorde vi hål i kastanjen. Man kan använda en nål eller tandpetare, eller något annat vasst. Sedan stack vi in benen. Man kan sätta lite lim på dem först, om man vill att de ska sitta ordentligt fast. Ögonen har vi klistrat på, men man kan också rita ögon med en vattenfast penna.

Höstbär från Therese

2011-10-04T14:31:00.002+02:00

Visst är de vackra? Jag fick dem av min vän Therese och hon fick låna min våg (så att hon ska kunna baka smarriga kakor).

Höstpysselvecka: tryck

2011-10-04T07:33:00.000+02:00

Roligt för både stora och små. Gör kort, presentpapper, tavlor - eller tryck bara för nöjes skull. Du behöver färger (vattenfärger, akrylfärger, hobbyfärger eller annan färg som går att pensla med), papper och vackra saker från skogen. Vi hittade granris, löv i olika former, ett äpple som fallit ner från ett träd, björkris med mera. Att leta material är halva nöjet.

Höstpysselvecka: Nyponhjärta på dörren

2011-10-03T10:25:00.001+02:00

Vill du ha en annorlunda och höstig krans på dörren? En nyponkrans är fint tycker jag, den lyser så rött och glatt på dörren. Och så går den snabbt att göra. Hittar du inga nypon kan du prova med rönnbär i stället. Lite pilligare, men lika fint.

Börja med att klippa till en bit rejäl ståltråd. (Till nyponen duger det inte med en tunn smycketråd.) Trä på nyponen och snurra sedan trådändarna om varandra för att fästa. Jag gjorde en variant där ett nypon hänger ner i mitten, se bilden.

Forma sedan till ett hjärta. Knyt fast en tunn och stark tråd (jag hade guldfärgad tråd) och häng upp på dörren.

Höstpysselvecka

2011-10-03T07:12:00.002+02:00

Nu tar vi en höstpysselvecka med barnen, tycker jag. Eller för oss själva, för den delen. Det har varit sommarvarmt ett tag, men löven är gula och skogen är full av svamp, så jag törs nog påstå att det är höst i alla fall. Den här veckan tänkte jag visa lite pyssel man kan göra med sådant man hittar ute i naturen.

Börja med att hoppa i gummistövlarna och ta med en påse eller korg ut i skogen (eller bara ute på tomten). Plocka löv, kottar, nypon eller rönnbär, pinnar, ekollon, kastanjer och annat fint. Väl hemma lägger du en skyddande vaxduk eller kanske några tidningar på bordet, och så häller du ut alla skatter från skogen. Dags att börja pyssla!

Är du med? Ge dig ut och plocka nu, och kom tillbaka senare i dag och resten av veckan för höstiga pysseltips!

Två fina pojkar

2011-10-02T15:03:00.000+02:00

Hadi + Mahdi. Fler fotografier hittar du här.

Uttryck

2011-10-02T11:44:00.001+02:00

Sommarhelg i oktober

2011-10-01T21:54:00.000+02:00

Visst är det ett fantastiskt fint väder vi har? Höst, men ändå sommarvarmt och soligt.

Workshop: ull

2011-09-29T22:17:00.000+02:00

Nu tänkte jag bjuda in er till något jag har filurat på ett tag, nämligen en workshop!

Välkommen på en mysig workhop med ulltema. Jag lär dig nålfilta en ängel i ull (i stället för ängel kan man göra en blomsterflicka, en julfigur etc) och att våttova en blomma (kan användas som prydnad, brosch, i håret t ex).

Om det blir tid över får du också välja mellan att nålfilta en julkula på styrolitform eller filta en tvål (jättemysig att tvätta sig med och en prydnad på handfatskanten).

Söndag 20 november. Vi börjar ...klockan 11 och slutar 16.30. Workshopen kommer att hållas hemma hos mig i Märsta. Man tar sig lätt hit med buss från Märsta station (5-15 min). Till Märsta station kommer man med pendeltåg från Stockholm eller med SJ från Stockholm eller Uppsala. Det finns parkering på området ifall du kommer med bil.

Du behöver inte ha några förkunskaper, ovana såväl som vana pysslare är välkomna.

Lunch, fika och material ingår. Du får ta med dig filtnålen och underlägget hem när dagen är slut. Workshopen kostar 350 kronor.
Anmäl dig till: info@millyomolly.se
Begränsat antal platser.

Välkomna på en härlig & ullig pysseldag i trevlig sällskap och med goda kakor!
/Maria

Ps. Det går utmärkt att ha med sig mindre barn ifall du inte har barnvakt.

Vissa dagar

2011-09-27T10:55:00.000+02:00

Vissa dagar är toppendagar. Som i lördags. Då fotograferade jag den här glada pojken. David heter han.

Andra dagar är bottendagar. Som i dag. Som tur är har inte ens halva dagen gått och skillnaden mellan att må bra och att må dåligt är att när man mår bra kan en dålig dag snabbt vända till en bra dag. Så jag hoppas på det. Att det vänder.

Höst

2011-09-23T08:40:00.001+02:00

Om tråkigheten

2011-09-22T09:26:00.000+02:00

Ibland ska allting gå så fort. Det ska hända saker hela tiden. Man får inte ha tråkigt. Har man tråkigt blir man gnällig. Då är det bättre att starta tv:n, fördriva tiden lite. Kanske åka iväg till ett äventyrsland eller en galleria. Eller plocka fram mobilen.

Fast jag tror att det är viktigt att ha tråkigt ibland. Ur tristess och tråkighet föds så mycket nytt. Det blir en omstart; man står och hackar en stund och sedan går det så mycket bättre.

Visst är kön både lång och långsam, men stoppa ner telefonen i fickan igen och låt tankarna vandra. Så tänker jag till mig själv. Jag glömmer så lätt bort. Och det är en anledning till att jag älskar hundpromenaderna, även om det är tre om dagen och regnet öser. Tankarna kan vandra och jag kan drömma, planera eller få lysande idéer.

Höstpaket

2011-09-22T07:36:00.000+02:00

Som en del av er nog redan vet har jag en Garn- & bokklubb i min butik. Varje nytt paket kommer i början av varje månad och nästan alla paket har sålt slut samma månad (med undantag av juli då de flesta var på semester). Det är jättekul att sätta ihop paketen och jag sitter nu och planerar november, december och januari. Det är mycket planerande och sedan beställande. En bok som är riktigt bra (och här får jag gå på rekommendationer för jag hinner inte läsa precis varenda bok i förväg), ett fint garn av hög kvalitet och så något extra som passar ihop. Den här månaden är det ett pärlkit, en stickbeskrivning och en virkbeskrivning. Som ni ser blir det beställningar från olika håll. Faktiskt har det gått smidigt hela våren och sommaren, men så nu, i augusti, kom inte böckerna! Flera veckor sena blev de. Jag stod här och stampade otåligt i hallen och väntade och väntade. Till slut kom de och jag packade paket för brinnande livet, stoppade i lite extra som ursäkt för dröjsmålet, och körde till posten. Kvinnan i kassan undrade nyfiket vad det var jag skickade, kanske leksaker? Så många likadana paket. Men det var pärlorna som skramlade i sin ask. Paketen sålde som smör, som vanligt, nu är det bara ett par stycken kvar.

Fint i september

2011-09-21T11:22:00.001+02:00

♥ Björnbären i trädgården mognar.
♥ Äpplen i ugn med honung och kanel i mitten.
♥ Frisk luft och lagom varm sol.
♥ Gäss som flyger över huset, mellanlandar på åkrarna.
♥ Vackra färger.

Vad tycker ni om med september?

I milda toner

2011-09-20T07:21:00.000+02:00

100 års mode på 100 sekunder

2011-09-19T22:36:00.000+02:00

Jag hittade den här filmen hos Maria och tycker den är härlig. Kläder och dans från 1911 till 2011. Titta och

njut!

Nyttig(are) jordnötsgodis

2011-09-19T15:32:00.000+02:00

Det här är det sämsta fotografi ni har sett på länge:

Först orkade jag inte byta objektiv. Sedan orkade jag inte ändra inställningarna. Sedan orkade jag inte flytta på motiven. Sedan var jag skakig på handen.

Hur som helst är det nog en god idé att jag berättar vad bilden föreställer. Det är en nyttig variant på jordnötskaka. Ni vet det där receptet där man blandar jordnötssmör, sirap, socker, flingor/rice crispis etc och sedan brer ut choklad ovanpå? Som är sådär syndigt gott att man inte kan sluta äta? Det var det godiset jag hade som inspiration när jag gjorde det här.

Det är jordnötssmör, fast ett med väldigt lite socker (det finns också sockerfritt) och det är en liten sked honung. Det söta är annars torkad frukt (aprikoser, bär och dadlar) som jag mixade till småbitar. I stället för flingor är det en nyttigare variant: solrosfrön, quinoapuffar och dinkelpuffar (de sistnämnda har risenta, bl a bland sin lösvikt). Rör ihop och tryck ihop och platta till ;-) Chokladen är mörk och vegansk och i ett tunt lager.

Små utflykter

2011-09-19T10:18:00.000+02:00

Jag älskar små utflykter i närområdet. Det behövs inte någon lång stund, inte många mil, inte särskilt mycket pengar. Vi har Sigtuna dryga halvmilen bort och ibland är det trevligt att bara åka dit och gå en promenad med hunden. Leka lite. Kanske ta en grillad korv eller en glass. Det behövs inte så mycket för att jag ska återvända hem lite piggare.

som socker och honung

2011-09-18T09:09:00.002+02:00

Den här lille sötnosen fotograferade jag härom dagen.

3 x kanin

2011-09-17T18:10:00.000+02:00

Jag satt och beställde in pysselmaterial till butiken och Nora önskade sig en ansiktsmask. Hon såg sådana på Panduro för ett par månader sedan och har pratat om dem sedan dess. Nu hittade jag djurmasker och hon valde förstås kaninen. Själv tog jag en fjärilsmask. Det är roligt att pyssla tillsammans. Nora målade sin kaninmask med rosaröd tuschpenna och jag målade min med blålila kritor och sedan lite glitterlim på. (Maskerna, tuschpennorna och kritorna finns för övrig i butiken, om någon är sugen).

Såhär blev Norakaninen:

Kokboksklubb och matlådeservice

2011-09-14T07:44:00.000+02:00

Jag läste något alldeles underbart i dag, nämligen om en kokboksklubb. Kort version (följ länken och läs allt!): ett gäng vänner och bekanta väljer ut en kokbok där alla väljer varsitt recept. Man lagar det man valt och äter tillsammans (det blir en buffé).

Jag tänkte först: hur får man plats att laga allihop? Men man lagar hemma och tar med sig maten. Det verkar vara ett väldigt trevligt sätt att umgås, och så får man prova nya maträtter på köpet.

Jag läste om en annan variant för ett tag sedan. Då var man istället tre fyra stycken som träffades hemma hos en person och som tog med sig sitt favoritrecept. Sedan lagade var och en sin maträtt (i trevligt sällskap :-) ) och så gjorde man matlådor åt varandra. Fyllde varandras frysar så att man hade middagar att ta fram dagar man inte kände för eller hann laga något själv - och till på köpet något nytt och inte samma man brukar ha.

Underbara idéer, tycker jag! Vad tycker ni?

Två flickor och fototankar

2011-09-13T07:49:00.000+02:00

Emellanåt har jag tänkt att ger mig in på något väldigt svårt. Att fotografera barn är inte helenkelt. Hur får man dem med sig på tåget (fototåget)? Jag tänkte på min egen dotter i yngre ålder. Som bebis la man inte ner henne hur som helst. Och andra fick inte hålla i henne hur som helst. Och när hon blev större skulle sannolikheten att hon samarbetade med en okänd fotograf vara mindre än att hon satte sig på tvärs.

Fast som tur är, för fotografen, är alla barn inte som mitt. De här söta flickorna fotograferade jag i söndags och de var små goa linslusar. Inga problem där inte.

Jag håller på att bygga upp det här nu och jag funderar på vad det är som är min stil. Den växer väl fram, antar jag. Här har jag gjort en Facebooksida där man kan se fler bilder.

Hur som helst är det väldigt, väldigt roligt :-)

En lila prinsessa med grönt paraply

2011-09-12T07:51:00.000+02:00

Jag vaknade till tidigt på morgonen, hörde gässen flyga över huset. De samlas gärna på åkrarna bakom oss såhär års. Lite halvskumt i rummet, en regnmulen dag. Jag somnade om och sov en stund till.

Det är fortfarande varmt, men vissa dagar regnar det. Gummistövlar och paraplyer. Nora har fått sin första prinsessiga klänning. Vi var inne på H&M och hon hittade hyllan med prinsessklänningar. Tog i den ena efter den andra och sa "den passar Thea". Thea är hennes kusin och de senaste gångerna de setts har hon haft just rosa prinsessklänningar på sig. Så kom hon till den sista klänningen. Den var lite mindre, inte lika dekorerad, och lila. Noras färg. Hon tog i den, stannade till, och ögonen blir stora. "Den passar mig", sa hon. Hänförd.

Sedan gick vi in på Maxi och handlade. När vi var klara svängde vi in på H&M igen och köpte klänningen. Det var ett litet barn som blev alldeles lyckligt då.

Sista sommardagen

2011-09-10T13:23:00.000+02:00

Sista sommardagen åkte vi till Sigtuna och åt glass. Nere vid hamnen kan man köpa glass. Mycket glass. Till exempel en hel tallrik med fem kulor glass, mjukglass, strössel/nötter, sås och godis. Tillräckligt mycket glass för att säga farväl till sommaren, alltså.

"Jag är pirat."

nyttigt

2011-09-07T11:43:00.002+02:00

Inspirerande söndagsläsning

2011-09-04T13:56:00.000+02:00

Söndag och vi ska fira "sista sommardagen". Vi bestämde oss för att den är idag. Det blir grand finale med glass. Men först en power nap. I natt hämtade jag pappa och Helen på Arlanda. Det var länge sedan jag körde ensam i mörker, men det var fint. Jag lyssande på musik. Morgonen blev tidigare än jag tänkt mig eftersom Nora vaknade och sa "jag vill gosa med dig mamma". Efter några minuters gos tyckte hon att vi skulle kliva upp, så vi gjorde det.

Här har ni lite att titta på. Pyssel hos Naughty Secretary Club.
Fina foton och inspiration hos This Home Sweet Home.
Sötsak.

det är bara jag

2011-09-03T23:30:00.003+02:00

Jag har blivit helt kamera + photoshopberoende. Jag går en kurs just nu (nätbaserad) och lär mig så mycket. Just nu är jag omättlig. Jag vill lära mig mer, mer, mer. Det lugnar nog ner sig om ett tag. För tillfället önskar jag mig andra modeller. Jag börjar tröttna på att se mig själv på bild och Nora ställer långt ifrån alltid upp. Det råder inte brist på modeller heller, egentligen, utan det är jag själv som varit upptagen/bortrest/sjuk lite omvartannat. Dessutom har jag lite svårt att ta mig för långt härifrån eftersom jag har en hund att tänka på.

Ni får stå ut med lite bilder på mig. Jag vill ju dokumentera min framsteg.
Lite märkligt är det, för det känns som om när bilderna går in går orden ut. Jag försöker skriva, men hör sedan hur träligt det låter. Jag kunde lika gärna skrivit en inköpslista, en innehållsförteckning, en lista över samtliga böcker i min bokhylla, eller något annat. Ja, kanske en inköpslista till och med skulle vara roligare. Just nu kan jag bara komma på en sak som skulle stå på den. Lagerblad. De tog slut härom dagen.
Rubriken. Det kommer från Nora. Ibland leker hon att hon är något annat, till exempel en tiger, och så skräms hon. Hjälp, hjälp säger jag/Zam/pappa/grisen/Snobben. "Det är bara jag" skrattar hon då. Vilken tur att det inte var en riktig tiger.

milly & molly

Vi gör kort

Kalasvecka

Flytt och rea

Dags för ny workshop!

vardag

Hos Kalle

Ivar hälsar

Kemikalier i leksaker

Tigerbarnet mitt

De varmaste vantarna

Planerar en workshop

Att fotografera barn

Pyssel och kort till alla hjärtans dag

Hemifrån

Färdigstickat

Mina grisar

tack

up we go

Trösterikt

Vanor är som kläder

Akrylhund

Planer inför det nya året

Det här året och nästa

Jular

Lavendel

Julpyssel

Återbrukslucia

I mitt köksfönster

Lockig

Saffranskaka och hundars anatomi

29 kreativa tips

Mot natten

Kära tomten, *uppdaterad*

Mer om fotograferandet

Nu kan julen komma, snart är julen här ...

Julmarknaden som inte gick så bra

Inte blir det mycket

köpa ull och kardflor

Inhopp

Workshop och drömmar

Inför workshopen

Mulen november i eget tempo

Paj

Chokladdoppade pepparkakor

Jag har fått arbetsdagar

En oinbjuden vän

En oönskad tröja

Vad blir det för mat?

a red sky in the night: pennor och novemberfint

working

dear home

busy

stickning på gång

Mitt drömjobb

Som det inte ser ut, och som det kan se ut, och som det ska se ut

Inne med det goda samvetet

Svaret på gåtan ...

En ny kärlek och julpysselplanering

"Se till att du träffar hjärtat",

Lisabet samlar på ord.

Problem att kommentera

"Men jag kan inte döda någon"

Lite grå om nosen

Vårt vardagsrum som det inte ser ut

Tack

Karlssons förslag

Krångel och spindel

... men det är vägen som är mödan värd

Citat

Svamp

Höstpysselvecka: höstris och årstidsbricka

Citat

Höstpysselvecka: Spindel

Höstbär från Therese

Höstpysselvecka: tryck

Höstpysselvecka: Nyponhjärta på dörren

Höstpysselvecka

Två fina pojkar

Uttryck

Kära tomten, uppdaterad